Projektet Kvinnor i västerbottniskt näringsliv avslutas.

 

Företagsarkivet i Västerbotten (FiW) fick under hösten 2016 medel för att sjösätta tredje årets ansträngningar i projektet

”Kvinnor i västerbottniskt näringsliv

för att lyfta fram kvinnors entreprenörskap i norra Sverige. Anslagsgivande myndigheter är Statens Kulturråd samt Region Västerbotten. Nu är projektet avslutat och massor finns kvar att göra. Företagsarkivet stretar på, trots begränsade personalresurser, med att lyfta fram företagshistoria. Men DU kan hjälpa till!

Kolla Kommunlistan och se om där finns någon företagare eller entreprenör som du har information kring. Sänd oss texter, bilder eller tips på litteratur som FiW kan använda för att göra företagshistorien i Västerbotten mer levande och dynamisk. Historien innehåller inte endast den ”lyckliga” berättelsen. I det förflutna döljs även annat.

Finansiering

Projektet har finansierats med medel från

Sociala medier

Företagsarkivet finns även på Facebook. kolla in dessa länkar:

 

Syfte

Projektets huvudsyfte är att synliggöra och bevara kvinnors historiska och nutida företagande i Västerbottens län. Ett delsyfte är att presentera en alternativ bild av företagande och näringsliv i norra Sverige. Projektet syftar till att bevara och tillgängliggöra arkivmaterial från företag där kvinnor verkat, vilket ger nya perspektiv på företagande i Västerbotten.

Bakgrund

Svenska företagsarkiv visar ofta upp en normativ bild av en traditionell företagare, särskilt med tanke på fördelning mellan kön. Skevheten i inlämnat material i Västerbotten är högst påtaglig. Kvinnor med kreativa idéer och som önskar omsätta dessa i ett aktivt företagande har få förebilder och en svag tradition att luta sig mot. Kvinnors företagande har historiskt inte haft samma utseende som sina manliga motsvarigheter. Men verkligheten är inte alltid densamma som den berättelse som presenteras i svenska företagsarkiv. Som på de flesta områden är historien fylld av verksamma kvinnor. En intresserad eftervärld måste dock aktivt leta efter dem. (Lenander Fällström, A-M. 2009. Att finna kvinnliga entreprenörer i arkiven.)

Därför söker FiW efter kvinnors entreprenörskap och företagande i bredare bemärkelser. När vi letar efter kvinnors företagande i historien måste vi använda andra glasögon än de traditionella. Ett exempel är att söka upp entreprenörer som på frilans-basis verkat som till exempel bygdefotografer, mejerister eller jordemödrar. Andra aspekter är kvinnor som driver företag i kollektivt ägande eller som drivande part i makars företag. Företag som ägts och drivits av kvinnor har en tendens att inte dyka upp i de svenska företagsarkiven.  

Vi vet relativt lite om villkoren för kvinnors företagande och vilka omgivande strukturella och historiska förhållanden som styr utvecklingen för ett företag som drivs och ägs av en kvinna. Projektet avser att stärka kunskapsbildningen på detta område.

Projektet ska även visa på möjligheter att systematiskt studera och presentera strukturer av kvinnligt företagande över tid. Med möjligheter att arbeta med attitydförändring och förståelse för genus/mångfaldsfrågor är projektet nyskapande inom arkivvärlden. FiW försöker skapa kontakt med andra företagsarkiv för att utveckla nya projekt med inriktning på normkritiskt förhållningssätt.

Trots att kvinnor lagt grunden för såväl små som stora företag syns de sällan i den svenska företagshistorien. (”Stråhattar och batterier – en bok om kvinnors entreprenörskap då och nu” 2010).

Vem känner till att företaget som byggde regalskeppet Vasa leddes av en kvinna. (Du Rietz, A 2013. Kvinnors entreprenörskap: under 400 år). Många känner till och har smakat av Västerbottensost, färre känner till historien om mejeristen Ulrika Eleonora Lindströms ansträngningar som ledde fram till succén.

Projektet ger Företagsarkivet möjligheter och tid att skapa fastare rutiner för insamling av dokumentation från kvinnors företagande i Västerbotten. En dokumentation som samlad i ett arkiv kommer att göras sökbar för framtida forskning.

Bland de kvinnor som Företagsarkivet har kontakt med har nästan samtliga haft registrerade företag. Viss tyngdpunkt ligger på en äldre generation av företagare. Antalet kvinnor som äger och driver ökar långsamt men historien visar att det finns upp- och nedgångar även på detta område. Kvinnors företagande i Västerbotten har även koppling relationen mellan stad och land samt mellan kust- och inland. Eftersom dokument i Företagsarkivet i Westerbotten domineras av företag med verksamheter i Skellefteå- och Umeå-regionerna har projektet lagt extra möda på att söka aktiva kvinnor bland Västerbottens inlandskommuner. Företagare som medverkar i detta projekt har valts ut med hänsyn till olika aspekter på länets näringslivshistoria. Exempel på sådana aspekter är branschtillhörighet, företagets storlek men även geografiskt läge.

Mål

Kunskapsuppbyggnad genom dokumentationsinsamling samt sammanställning av en kunskapsöversikt.
Företagsarkivets arbete med näringslivshistoria och genusfrågor ska vara känt och projektet ska ha informerat om betydelsen av och möjligheterna kring insamling av företagshistoria.
Att inför allmänheten öka spridningen om normkritiska arbete inom Företagsarkivet i Westerbotten samt visa upp en alternativ bild av näringslivshistorien i de fyra norrlandslänen. En bild i vilken kvinnors medverkan i Västerbottens ekonomiska historia är synlig.

Målgrupper

Målgrupper som projektet vänder sig till är vid sidan av en bredare allmänhet även pedagoger, företagare samt arkivpersonal. Andra målgrupper av betydelse är organisationer och myndigheter med intresse för näringslivshistoria.

Resultatspridning

Genom publicering av artiklar, deltagande i workshops/seminarier samt utställningsverksamhet och digital publicering på projektets hemsida, skapa medial uppmärksamhet (press, Radio/TV) kring möjligheter och utmaningar som företagsarkiv ställs inför när de får frågor som rör genus, etnicitet samt generation. Se listan på aktiviteter i media här.

Företagsarkivet i Westerbotten
Logotyp Företagsarkivet i Westerbotten